Jag vet att jag har skrivit om detta tidigare men jag kan
inte låta bli att skriva om det igen, ett sånt tydligt exempel på en
kulturkrock som kan göra mig både frustrerad och lite nervös å deras vägnar. Ja,
ibland tar saker och ting så nedrans lång tid, och om jag ska vara helt ärlig
har jag inte anpassat mig än… Vi skulle ner till stan för ett mote som började
kl. 14.00 (nu var mötet/seminariet inte superviktigt men intentionen var ändå
att vara där 14.00)
13.30 – jag är redo för att hoppa in i bilen (har plackat
ihop min saker, stängt av datorn etc.)
14.15 – tjejerna på kontoret inser att vi är sena.
14.30 – ett viktigt samtal kommer på telefonen och det är
någor som vi måste ta tag i på en gång – hon svarar på min fråga om hur lång tid
det kommer att ta “det går snabbt, det tar bara en kort stund att fixa”.
15.00 – vi inser att det är kallt på kontoret och vi
börjar mixtra och fixa med värmefläkten.
15.15 – Nu är det dags att bättra på sminket innan anvfärd. Vi är nästan redo
15.30 – “ska bara kolla en sak innan vi kan åka”
15.45 - Nu åker vi
äntligen. I bilen konstateras att vi nog inte hinner dig förran efter första rasten….
16.00 – vi snurrar
fortfarande runt i stan f;r att hitta en parkeringplats. snurrar runt i stan och letar parkeringsplats.
16.15 – Äntligen framme!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar