Armenien är ett land som tidigare tillhörde Sovietunionen och det är ofta
som jag får höra historier om hur det var då. Då spetsar jag alltid öronen för
det är superspännande att lyssna på.
Under sovjetunionen var det mycket som var bra men mycket om inte var lika
bra. Det var billigt med bensin, gal, el och kommunaltrafik. Men samtidigt var
det elransonering ibland och det var svårt att spara pengar. Om det kom ett par
skor till affären köpte man dem även om man inte behövde dem för du visste
aldrig när det kom ett par skor nästa gång. Det var restriktioner för att få
åka utomlands (nu måste man fortfarande fråga regeringen om lov innan man åker
utomlands).
”Det var bra då, det spelade ingen
roll om var rik eller fattig. Alla barn kunde gå i skolan och alla kunde gå
till läkaren. Det var bra tider. Men inte om man var intresserade och brydde
sig om politik. Då hamnade man uppe i Sibirien.”
När Sovjetunionen föll och Armenien blev självständigt kom några jobbiga
och kämpiga år. Det var brist på gas och el och värme och vatten, även under
den kalla vintern med flera minusgrader. För att överleva så gick människorna
varje dag upp i berget och högg ner träd som de kunde elda med hemma för att de
skulle kunna få det lite varmare och för att kunna laga mat.
”Vi hade vatten kanske en timme om
dagen, när visste vi inte så vi såg alltid till att det var någon hemma som kunde
passa vattnet och elen för när den kom måste vi ta tillvara på den.”
Inga lätta tider minsann. Tack och lov är dessa tider nu passerade och nu
kan det bara bli bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar