Att gå på marknad

Det finns en fin marknad nere på stan som kallas för Vernisage.

Jag spanade in stället på kartan och tog mig dit. Massor med stånd som sålde allt möjligt: gammalt porslin, mattor, hundvalpar, målningar, tyger, souvenirer, schackspel, böcker, second hand kläder, kaffekoppar – ja, ni förstår – det mesta!

Jag strosade omkring i evigheter och bara tittade. Så roligt att se. Men efter ett tag började jag fundera på om jag inte skulle köpa mig en väska. Insåg att jag inte hade en aning om man skulle pruta eller inte. Om det kanske är oartigt att pruta. Jag testade lite smått och frågade om priset – de sa något- jag tvekade och gick där ifrån – men ingen sa något om att de kanske skulle sänka priset. Jag tolkade det som att det inte prutas här. Jag köpte därför en väska utan att pruta! En fin väska ska det tilläggas.

När jag träffar mina kollegor nästa gång frågar jag om man brukar pruta här – Ja, säger de i en kör! De ser ju att du inte kommer härifrån så för dig höjer de säkert priset med 50 % om inte 70 %. Hoppsan! Jag berättade inte att jag köpt en väska utan att pruta för då lär jag bli dumförklarad... De har i alla fall lovat att följa med mig nästa gång jag tar mig dit – så att jag inte blir alldeles lurad på priset!

Väskförsäljaren blev säkert glad i alla fall, det är ju bra det! 

Ett av mattstånden på markanden - massor med mattstånd fanns det.