En vanlig dag

Jag tänker att ni kanske funderar på hur en vanlig dag ser ut för mig? Här kommer en liten redogörelse.

Jag vaknar vid åttatiden och kliver ur sängen och upptäcker att det är väldigt kallt utanför täcket (kanske 17 grader – och kallare lär det bli!). Tassar in i köket för att slå på gasen till varmvattnet för att jag ska få duscha varmt och så tar jag mig en dusch i min gula balja. Efter duschen kokar jag vatten som jag kan ha under dagen (ja, jag gör det fortfarande, påhejad av min ena kollega som tycker att jag ska göra det medan den andra menar att det bara är bortkastad tid – vet inte vem jag ska lita på…). Sen förbereder jag min frukost som består av gröt och en macka.

Vid tiotiden går jag hemifrån och numera kollar jag alltid en extra gång att jag stängt av gasen och alla lampor. Det tar kanske fem minuter att gå till jobbet, nära och bra! Ginar genom bakgården på ett hotell, lite trevligare än att gå längs bilvägen. När jag kommit till kontorsbyggnaden säger jag hej till städerskan som glatt pratar på på armeniska, jag ler glatt tillbaka och hon skrattar.

På kontoret börjar jag dagen med en kopp te och en fin pratstund med min kollega. Vi pratar hejvilt om olika ämnen och jag uppskattar verkligen dessa pratstunder, det är då jag får höra om alla spännande historier, traditioner och gamla projekt. Sen börjar jag jobbet och kollar mejlen, läser rapporter, skriver ansökan, organiserar, planerar, kommunicerar med aktiva/föreläsare.

Vid tvåtiden är jag superhungrig och kilar ner till affären (efter att ha tagit mig över den läskiga och vältrafikerade gatan). På affären känner de igen mig och vet att jag inte pratar så mycket armeniska. De vet dessutom vad jag brukar köpa, antingen potatisklyftor eller en typ cream fraich utblandad med keso och en ostmacka.

Jobbandet fortsätter och vid sextiden brukar jag tappa koncentrationen och börjar så smått plocka ihop mina saker – om det inte är något brådskande som skall göras. Sen går jag hem. När jag väl kommit hem lagar jag middag (kanske soppa, pasta med sås, potatismos, eller ris och linser) och käkar upp den. Vissa dagar går jag upp till min granne och dricker te och pratar (tack och lov engelska) om något spännande ämne. Testunderna brukar bli ganska långa och när jag känner att jag inte kan koncentrera mig nå mer så säger jag tack och god natt och går ner till mig. Andra dagar tittar jag på något spännande TV-program via datorn, pratar med familj och vänner via skype, läser andra praktikanters bloggar (de jag lärde känna i Härnösands). Jag borstar tänderna och kryper ner i sängen, ungefär vid elvatiden. Läser litegrann och släcker lyset och somnar till ljudet av min grannes tv.